Hur påverkas du av det som skrivs på sociala medier? Och ännu viktigare – hur påverkas vår syn på samhället? Är du medveten om vad som händer egentligen?
Under första kvartalet 2018 tog Facebooks säkerhetsavdelning bort 600 miljoner fake konton. Det är ganska många. De 20 000 anställda på avdelningen har fullt upp. Det kostar ungefär 4 kr att köpa ett hackat konto. Ett konto som ditt och mitt. De är värdefulla eftersom de upplevs som äkta. Eller ja, de är ju äkta men hackade.
Varför finns det så många fake konton?
Man vill påverka känslor, göra folk oroliga och rädda. Det är stora känslor som påverkar vårt beteende extremt mycket. Till exempel kan vi bli skrämda till att tro att vaccin är dåligt. Diskussioner leder till osämja och att man inte litar på systemet. Det skapas slutna grupper med des-information och en lynchmobb är föds.
De flesta av oss är uppväxta med att kunna lita på medier. Det fanns en ansvarig utgivare, och allt var sant. Faktakollat flera gånger. Nu finns det inte det, och trots att man kan säga Källkritik en miljard gånger, så verkar det sitta väldigt djupt hos oss att lita på det skrivna ordet. Vi vill tro på det.
Follow the money and the power…
Hur många fake konton följer de största influencers? Runt 25% hos de 300 största. Och det är här pengarna kommer in. En influencer som har 1 miljon följare kan få 10 000 $ per post.
Men det handlar inte bara om pengar, utan så klart också om makt. Under en period med stora demonstrationer i Kina överöstes de sociala kanalerna med positiva kommentarer och budskap om Kina. Annan information, des-information, tar över. Ett annat exempel är presidentvalet på Filipinerna då 10 community managers hade i uppdrag av en av kandidaterna att driva 10 konton var för att lyfta de åsikter som han stod för. Ett opinionsskapande som till synes kom från folket. Och Hillary Clintons öde påverkades av två unga killar i Makedonien som opinionspåverkan för skojs skull. Kanske.
Och Rysslands trollfabrik
En vanlig tjänst är Community manager då en person sköter flera konton. Det kan så klart också vara en helt vanlig social media manager, men nu pratar vi om de som gör det för att manipulera. Man kan köpa sig hela pakettjänster, tex 1000 likes för 110 kr. I Ryssland finns det en automat i tunnelbanan. Lägg i en peng och få likes på ditt senaste instagramkonto. Gör en enkel googling på tex ”purchase youtube views” så hittar du säkert 1000 leverantörer.
Hur känner du igen ett trollkonto?
Förutom åsiktsdrivande kommentarer (ibland bara ett ord), så har kontot ofta ingen profilbild, inga vänner och ingen historia. Man ser också ofta att de inte svarar på andras kommentarer till sin egen. När jag ser ett sådant konto (finns ofta bland expressens och aftonbladets kommentarer, så anmäler jag det till facebook. Så får de 20 000 anställda lite mer att göra.
Vad kan vi själva göra?
Förutom att avsluta våra konton på facebook, insta, LinkedIn mm? Öka din medvetenhet!
- Förstå hur plattformen funkar. På riktigt. Vad händer med din data? Hur ser dina säkerhetsinställningar ut?
- Gör en riskanalys. Vad är syftet med att du finns på sociala medier? Vad kan hända?
- Var medveten om hur påverkan funkar. Bli inte en kugge i hjulet. Mata inte monstret.
Detta spännande ämne pratades det om på Marknadsföreningen i Malmös frukostklubb för ett par veckor sedan – Informationspåverkan och manipulation av sociala medier. En forskare från Lunds universitet, Henrik Aghrdh-Twetman, presenterade sin egen forskning tillsammans rapport från Natos StratCom avdelning.
Läs mer
RESIST: counter-disinformation toolkit. Ett stöd för kommunikationsansvariga att kunna möta hoten från des-information. (Myndigheten Communication Service i Storbritannien)
Att möta informationspåverkan. En handbok i att möta informationspåverkan. (MSB)
Reflekterar du över sanningsnivån när du scrollar på sociala medier?
